Säsongsfinalen på Brands Hatch.

Kvalet avverkades i grym halka, en regnskur kom strax före start. Åttonde tid 1,5 sekund långsammare än i fjol på torrt får jag vara hyfsat nöjd med. Några tiondelar upp till fjärdeplatsen och dom hade jag nog kunnat tagit om inte de tre sista varven blivit förstörda av konkurrenter som missat det svarta :-). Som vanligt körde jag fortare och fortare passet igenom. I racet blev jag sedan oskyldigt drabbad när Nick Bate snurrade i hårnålen på första varvet och tyvärr inte bromsade utan rullade baklänges ut på banan och knuffade Craig Michel som i sin tur knuffade ut mig på gräset där jag fastnade. Dock drogs vi loss och kunde fortsätta men fyra varv efter dom andra. Som bäst åkte jag sedan på samma tider som ledartrion under fyra till fem innan vattnet gick och jag fick gå in i depån på sista varvet. Eftersom jag blev oskyldigt drabbad denna gång och inte själv gjorde något fel känns det ändå okej framförallt när jag åkte lika fort idag på vått/kallt underlag som jag gjorde i finalen i fjol på torrt. Efter detta vann jag sedan utlottningen av "The Price Of The Year" som är en resa till Macao under världsfinalerna i bl.a. Formula 3 och WTCC. Jag var en av fem kandidater då vi fem hade flest starter i årets mästerskap. Jenny och jag har precis gjort en första summering av årets säsong med 10 starter i England, eller egentligen 9 för en var på Spa i Belgien och en start i Sverige på Falkenberg. 11 race på en och samma säsong känns faktiskt riktigt bra att få ihop. Den här säsongen har inneburit att vi/jag är någon att räkna med här i England. Efter premiären så har jag varit omnämd i samtliga tävlingsprogram som en att räkna med och konkurrensen här är "svintuff" och just i år har den varit bättre än någonsin. Förare som vann race i fjol kvalar och placerar sig i år mellan 8-14:e och på i princip samtliga banor vi varit på har det i år blivit nytt banrekord. Att då slå sig in i bland dessa och faktiskt spöa dom som vann i fjol får mig att känna mig stolt. Dock är planen till nästa år att vi måste jobba mer med inställningarna på bilen så jag får till kvalen bättre för hur det än är så är det "livsfarligt" att starta i platserna 6-14 för det är alltid där det blir stök första varven. På dessa 11 tävlingar har jag startat i 14 heat, med placeringarna 6, 4, 8, 6, 1, 4, 4 och 2 brutna p.g.a. avåkning, 2 brutna med punktering, 1 bruten med diffras, 1 bruten med bromsfel och 1 bruten med motorfel. Annars känns som årets "sorgebarn" har varit nya motorn som skulle varit klar i april, motorbyggaren ringde t.o.m och ville att jag betalade fakturan i skiftet april/maj för då var den klar, sen var det en miljon ursäkter innan vi fick den levererad veckan innan vi var på Brands Hatch senast den 15-17 september??!! och sen har det dessutom bara varit strul med den. Detta har betytt att jag tävlat i princip hela säsongen med en motor vi kastade ihop på en eftermiddag och som säkert gav 20-30hk mindre än vad alla andra haft. Detta har ju också inneburit att vi tagit kraft från att utvecklat bilen i form av inställningar m.m. till att ständigt lägga tid på motorn o.s.v. Ja så motorproblem är nog faktiskt årets sorgebarn sen säger folk att jag bryter för jag kör av, ja två gånger plus idag men då kom jag ju trots allt vidare på 14 race är faktiskt inte anmärkningsvärt här borta för en förare med ambitioner. Årets höjdpunkt har ändå varit förutom fjärdeplatsen på Cadwell Park denna avslutningtävling då våra 8 svenska gäster spridit en fantastisk glädje runt oss och runt Brands Hatch. Hur som helst nu är 2012 års säsong till ända och vi har trots allt genomfört en massiv säsong vilket väldigt få lyckas med och nu vänder vi blad och koncentrerar oss på säsongen 2013 då vi skall rada upp pallplatser i Brittiska Sports 2000 Duratec Mästerskapet. Tack för allt, alla ni, ingen nämd, ingen glömd men ni har betytt hur mycket som helst för mig/Anders

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar